Det vi vet just nu är att det förmodligen är en liten M som bor där, vi får såklart se när bebisen är född om namnen vi valt passar, och så kan det ju hända att vi ändrar oss igen, det är ju trots allt 6 veckor kvar :) 

Men just nu känns det så rätt! 

Min mamma pratar om en flicka hela tiden, och jag har sagt åt henne att sluta upp med det, tänk så chockad hon blir om det är en pojke nu när hon är så inställd liksom ;) 

Liam har börjat trotsa igen, det måste va ett tecken på att han mår bättre.

Minus förkylning så har det ju varit en ganska lugn vecka med massa mys framför teletubbies, är nådigt trött på dom filmerna och känner att vi måste köpa fler om denna tubbies fixeringen ska fortsätta :)

I alla fall så börjar hans vanliga energi komma fram igen, korta stunder dock men den finns där, äntligen :) 

Idag är det fredag och nästa vecka börjar första jobbeveckan i sista jobbemånaden på ett tag, underbart! 

Och Johannes börjar på sitt nys jobb, jag hoppas att han ska trivas! 

Men jag vaknade tyvärr inte upp friskare.

Hör inget, ser inget, och varken luktar eller smakar något. Så nu kan limpan passa på att bajsa för jag lär inte klökas! 

Det tråkigaste är nog att jag köpte med mig lösgodis hem från jobb igår, men när jag började äta det så kände jag inte ens lite smak.. Så nu står det i skafferiet och bara ser gott ut! 

Bra bantningsmetod. 

Liam sover fortfarande middag, han vaknade en liten vända för en halvtimme sen men efter att jag klappat honom i pannan så somnade han om igen, han behöver verkligen all sömn han kan få så att han kan få bli frisk snart.

Hans feber har dock sjunkit ytterligare men igår kom hostan, den jag faktiskt började tro att han skulle slippa.

Och imorse tog han sin första tugga på en macka på flera dagar, så klart fick han en hostattack så han va tvungen att spotta ut den igen, men bara att han tog en tugga är ett steg i rätt riktning :) 

Får se om han vill äta middag idag eller om han tänker fortsätta att leva på välling. 

Mammas lilla sjukling ❤️

Men min kamera reagera försent så Liam hann tröttna och stänga munnen igen hehe sötnöt

Behöver jag ens skriva att jag är helt totalt jävla slut? 

Liam verkade en aning piggare imorse när han vaknade och tempen hade sjunkit under 39 grader för första gången på några dagar så han passade på att leka med sina bilar, han ville till och med ut så vi gick en liten runda till Apoteket för att ladda upp med mer alvedon och halsbrännemedel.

Men det va nog lite mycket för mitt pyre, nu ligger han och vilar och jag ska nog göra desamma.

Efter att jag själv tagit alvedon svettas jag som en gris, men öppnar jag fönstrens så fryser jag... 

Tvättstugan är vår men jag struntar helt enkelt i den, i alla fall fram till Johannes kommer hem.

Just nu har jag lite ångest över att jag måste gå upp för att jobba kl 5 imorgonbitti, blä!! 

Det va lättare när livet kretsade kring annat än pengar och man kunde stanna hemma från skolan så fort man hade en fis på tvären.

Men nej, inte Liam. 

Inget mig emot, jag fick ju leva med det liksom.

Men idag, två år senare så gick jag in på hans rum för att kolla till honom, tror ni inte att han sover med nappen i munnen? 

Han har haft två nappar som han lekt med lite till och från men nu den senaste tiden så ska han tvunget ha med någon av dom när han lägger sig, han har då bara hållt den i handen så jag har inte lagt märke till det precis.

Har mest undrat varför han vägrar säga nappen, han säger istället matten..

Jag vet att han kan säga p, han säger ju papper ganska ofta, och trots att jag alltid säger napp så heter det enligt honom matt.. 

Det tog en stund för mig att förstå vad det va han menade med det. 

Idag har han feber, det kom helt plötsligt efter middagsvilan, eller det märktes då. 

Han har fått några konstiga prickar på insidan av låren och så är han rödprickig i gomen plus att jag tror att han har förkylningsblåsor på tungan då han sa aj och pekade på tungan innan, han ville ha papper och när han fick det så försökte han torka av tungan, det försvann dock inte. 

Kommer ihåg att för nästan exakt ett år sen när han va febrig och förkyld så fick han massa röda prickar lite överallt, mest på kinderna. 

Och detta året hamna dom på låren/rumpan.

Konstiga prickar tycker jag, förkylningsprickar.. 

Hösten är mysig, men alla sjukdomar suger! Regnet blir också ganska tråkigt efter ett tag. 

Jag håller i alla fall tummarna på att han får sova gott inatt och vaknar med antingen ingen feber eller åtminstone lägre temp än han har haft idag. 

Här myser han i sin varma morgonrock efter ett bad, inte jätte glad på mig just då, han ville visst inte bli fotat! 

"Neeej mammaaaa!"

Okej okej, förlåt. 

Jag tror i alla fall att Liam är nöjd med dagen, han fick massa presenter av oss imorse men trots att vi kom med högar av paket och skönsång så tyckte Liam att det va mest intressant att prata om och titta på hans nya traktor gardiner som han fick av mormor igår. Men jag håller med honom, det blev fint! 

Detta året va det i alla fall roligare att ge honom paketer, han sa wow och titta hela tiden samtidigt som han slet upp pappret och sen har han lekt med sina nya saker hela dagen :) 

Hans farmor kom en runda med present hon också, så till Liam hade vi köpt en liten prinsessbakelse, så att han kunde blåsa ut lite tårtljus.

Med denna sletna kroppen kunde vi inte hitta på så värst mycket, men lekplatsen tog vi oss till.

Hade tänkt att åka till tropikariet imorgon, men det beror på denna ryggen annars får Hannes och Liam själva åka.

På tal om annat så va Johannes sugen på pizza nu ikväll så jag erbjöd mig lite motvilligt att köra och hämta den åt honom. 

Då sa han att jag skulle köra "hans" bil, saaben som vi köpte för ett halvår sen men som jag har vägrat att köra, är så nöjd med "min" Suzuki.

Men nu när jag eller vi kommit fram till att sälja den och bara ha en bil så får jag ju skärpa mig och lära känna Saaben lite också. 

Så ja, jag tog turbopaketet och körde ett litet värv i Höganäs, och trots att jag varit så anti så tyckte jag faktiskt om den.. 

Så nu får vi se hur mycket Johannes får se av den bilen.. Han kan gott köra Pupukin lite nu när han ändå har till uppgift att städa den så man kan sälja den. 

Jag har egentligen inget vettigt att skriva utan ville mer bara prova om det går, har dom senaste gångerna skrivit från webbläsaren i telefonen istället. 

Idag hade jag planerat att gå till lekplatsen tidigt som fan, för att trötta ut Liam lagom till han skulle sova middag men självklart så öste regnet ner när vi gick upp imorse och sen visade det sig att Liam har varit super duper trött och gnällig idag, en hel timme satt han lutad mot mig och kollade på bompa vilket inte händer i vanliga fall så jag misstänker att han sovit dåligt inatt, för febrig känns han inte.

Nu ligger han i sin säng efter att ha sprungit efter mig med sin snutte och en nalle i famnen, han till och med stod och kramade mitt ben medan jag borstade tänderna, annars får mitt ben bara en snabb kram lite då och då för den etterbubblan har sällan tid att stå still några långa stunder :) 

Hoppas att han somnar vilket han inte gjorde igår och så hoppas jag att han vaknar pigg och utvilad så han är glad resten av dagen. 

I eftermiddag ska jag och Johannes till MVC, bm har bokat en extra lång tid för hon ska gå igenom lite profylax med oss, vi har det bra vi :)

Under tiden ska Liam umgås med mormor en stund. 

Säsongstart på så mycket bättre idag och vi har laddat upp med lördagsgodig, efter lite tjat så gick Johannes med på att kolla på det.

Vi har också precis lekt "gissa kroppsdels-leken", även där fick det tjatas lite då johannes tycker att det är lite smått obehagligt att känna på bebisen, han tycker att den är så ömtålig och att man inte kan trycka så hårt. Klart man inte kan, men känna går bra :) 

Vi kom i alla fall inte fram till något, det är svårt att veta vad som är vad. 

Igår smällde jag igen bildörren på magen på mig själv, jag glömde liksom bort att den stack ut så mycket, det gjorde ont och jag va arg på Hannes i en halvtimme efter för att jag tyckte han hade stressat mig! Humöret -.- 

 

Idag har vi i alla fall haft en jätte mysig dag tillsammans, vi började med frukost på kakboden, biltema och köpte lite tomtar och bil saker sen raka vägen hem och vila en stund på soffan, Liam ville sova middag idag och det tackar jag för, så skönt att få sova mitt på dagen. 

Handla lite och sen gick jag och liam till en hyfsat ny lekplats för att göra av med lite energi en stund.

En promenad som hade tagit 10 minuter tog 40, men så är det när man han korta ben och vill lägga allt man hittar i sin spann, först vatten från en vattenpöl sen gräs och jord och lite senare en massa småsten, då blev spannen tung och liam gick hela tiden och sa att han va stark, jätte stark höll jag med honom, mm tong sa han då. 

Haha jag älskar att kunna prata med Liam och få svar tillbaka, min fina underbara pojke ❤️

 

Väl hemma fick han hoppa i ett bad och sen äta havregrynsgröt, det är för tillfället en favorit här hemma, snabbt och lätt att göra och det passar mig ;) 

Låter också så roligt när han säger gröt, han är liksom inte rädd för att låta skånsk -gRRöt! 

7 däckade han och vid denna tiden igår gick jag och Johannes och la oss, så himla piffiga ;) 

Och om jag får bestämma så ligger vi väl i sängen inom en halvtimme igen. 

 

Känslan när man ligger nerbäddad i sängen efter att ha gått upp 5 två dagar för att jobba, och veta att jag är ledig imorgon! Mmmm

 

Imorse kom Liam upp innan jag hunnit gå hemifrån, det har aldrig hänt förr och det va lika jobbigt som jag föreställt mig. 

Älskar att få pussas och kramas med honom innan jag måste gå men hatar när han blir så ledsen. 

Det resulterade i att jag fick stressa till jobb och stämplade in två minuter försent, men det kan jag leva med.

 

Känns lite som att jag har haft en massa förvärkar idag också, från och till, men jag kanske bara varit lite gasig i magen.. Hehe

Bebisen får inte komma förrän tidigast vecka 36/37 om jag själv får bestämma, så fall i fall får jag väl stressa ner ett par grader nu. 

Jag är däremot så fruktansvärt nyfiken på om det är en flicka eller pojke, jag vet att jag tjatar, men jag kan ju knappt tänka på något annat ;) 

Och på tal om det så TROR vi att vi har kommit fram till åtminstone ett pojknamn nu, men det kan ju ändras! 

 

 

Denna dagen går nog till trotshistorien! Milt sagt.

Lillchefen ville inte sova middag idag, vilket är helt ok, men just idag hade jag behövt den där extra timmen att vila upp mina egna batterier på för Liam har varit som en liten Duracellkanin från morgon till kväll. 

I hopp om att göra av med lite energi så åkte vi hem till Frida och Nenne, dom två skitungarna tjatar mer eller mindre alltid om varandra men när dom väl ses är det mer bråk än lek. 

Dom slåss, spottar på varann och delar absolut inte med sig av sina leksaker till varandra!

Vilket resulterar i att dom bara skriker och gråter.

 

Mamma brukar va en ganska bra lekledare så vi samlade klanen och åkte hem till dom istället för att låta Fridas djur vila öronen. 

Men efter en stund där bestämde vi oss för att åka hem istället, laga middag och baka lite muffins, för att få tiden till läggdags att gå lite snabbare hehe 

 

Liam är i en trots period, jag tror att jag har skrivit det innan, och jag förväntade mig att den skulle gå över inom två månader max.. 

Men enligt min otroligt stöttande (not) syster, så ska det bara bli värre, och när han slutar trotsa som just nu när han vägrar ta på sig kläder så kommer han enligt henne att börja med något annat, tack för peppen Frida! Känns roligt att ännu fler månader kommer bestå av skrik och bråk, perfekt länge nu när vi ska få en till liten ;) 

Men nädå, jag är inte bitter! Ibland har han sina bra dagar och oftast varje dag kan han charma skiten ur mig så jag glömmer allt det jobbiga.

Dock så längtar jag lite extra tills bebisen är född och jag kan få bli mig själv igen, och med det menar jag mer rörlig och lite piggare ;)

 

Liam tycker att det är latjolajban att spottas just nu, ni vet sådär när dom sträcker ut tungan och spottar så det skvätter överallt, speciellt roligt har han när han är 5 cm från ens ansikte. 

Slå på djuren är också ganska kul, kan vara lite roande att slå mamma eller pappa i ansiktet också, när vi säger till honom skrattar han oss bara rätt upp i nyllet vilket är OTROLIGT frustrerande.. Vad gör man då liksom? Jag vill inte gärna skrika åt honom men ibland får man go lust minsann, tur att jag kan kontrollera gravidhumöret så det mesta av skiten hamnar på Hannes, stackars man ❤️

Om något inte går som Liam vill, så skriker han och slänger med sakerna omkring sig, sen slänger han sig och siktar på något som han kan slå sig på, så att det istället kan bli synd om honom.

Inget tålamod har han heller, vill han att man ska komma så ska man gärna va där innan han ens hunnit säga det. 

 

Det är en jobbig period, men jag kan bara tänka på hur jobbigt det måste va för honom själv. 

Han vill ju uppenbarligen få saker ur sig och blir skitförbannad när han inte kan säga det.

Men jag tycker ändå att han har blivit så himla duktig på att prata, kanske inte sådär flytande så att vem som helst kan förstå honom, men jag och Hannes förstår det mesta :) 

 

Jag vet inte varför jag började tänka på smultronmärke och leverfläckar nu, en fredagskväll.

Men nu här jag googlat i alla fall, och tydligen är det väldigt individuellt hur länge man har dom, hur stora dom är och om dom buktar ut eller inte..

Liam har ett smultronmärke mitt på ryggen, jag tycker att det är ganska charmigt samtidigt som jag är glad att det sitter just där då det absolut inte är i vägen eller stör honom på något sätt.

Han fick det när han va ungefär 2 veckor gammal, eller det började synas då.

På BVC sa dom till oss att det skulle försvinna runt ett års ålder men nu är han snart två och har märket kvar.. 

Det buktar iof inte ut längre och har bleknat väldigt mycket, men ändå. 

Och nu den senaste tiden så har jag upptäckt lite leverfläckar, 3st för att va exakt och alla sitter på huvudet, 1 i hårbotten och två långt ner på kinden.

Min lilla smultronpojke ❤️ 

 

En bild på hur det ser ut idag, hur det såg ut från början kan jag inte visa eftersom att jag inte har någon bild på det i denna telefonen.

 

Liam ligger och sover och jag passar på att vila i soffan en stund, tvn står på men jag tittar bara på min mage, hur den hoppar upp o ner, hit o dit. 

Jag tycker att det är så mäktigt att det faktiskt ligger en liten människa där inne, i MIN mage. 

Och känslan när bebisen rör sig är så fantastiskt mysig. 

Just nu ligger den där inne och hickar, jag kommer ihåg att Liam hickade ofta i magen, ganska ofta när han väl va född också.

Men i magen kände jag honom alltid på höger sida, denna bebisen känner jag nästan alltid på vänster sida :) 

 

Och så är jag i vecka 30, från och med nu står det att bebisen växer ca 200g i veckan, oj vad fort det går! 

Jag längtar så efter att få träffa vårt andra mirakel och jag är otroligt nyfiken på ifall det är en till liten pojke eller om det är en flicka :) 

 

Tänk att jag för tre år sen knappt trodde att jag kunde bli gravid, och nu är jag det för andra gången ❤️

 

Jag känner mig mer och mer besviken på Liams dagis hela tiden, det är sånt smått som stör mig och kanske påverkas jag av att Liam absolut inte vill att jag ska gå när jag lämnar honom, det slutar med att han gråter hysteriskt och jag måste gå därifrån, varje gång! 

 

Idag i alla fall så skulle dom fotas, utomhus..

I ett hemskt tråkigt, grått och blåsigt väder.

(vad är det för fel på att fotas inomhus, eller liiiiite tidigare på året som alla andra dagis)

Vilket resulterar i att det inte är jätte lönt att klä på honom fina kläder eftersom dom inte kan va ute utan ytterkläder..

Ja, den tanken hade jag vant mig vid! 

Och tänkte att det får väl duga med skaljackan, den är ju ändå helt ok fin! 

Byxorna är lite varmfodrade så dom tyckte jag då att han kunde ha på sig utan skalbyxor.

När jag då kom till dagis precis efter fotot tagits så har han på sig sina blå, jätte smutsiga galonbyxor, seriöst?!?!? Vad va det då för fel på dom svarta, nya, rena skalbyxorna om han nu tvunget skulle ha överdragsbyxor? 

Och på överkroppen hade dom tagit på honom en tjocktröja och över det en fleece.. VARFÖR?! 

Varför fick han inte ha sin jacka? 

 

Kanske en piss i Mississippi för er, men för mig spelar det faktiskt stor roll! 

Varför göra tvärtemot vad man säger? 

 

Och plus detta så har dom bestämt sig för att hoppa över enskilda foton detta året, "för mycket jobb" och "föräldrarna klagar om en klämma sitter snett, tex" .. No shit! 

Självklart kan det väl va svårt att få perfekta bilder på alla barnen, men att ta bort det för att det tar hela dagen, EN dag om året? 

Nä, istället får man som förälder själv kontakta fotografen och åka till hans studio för att ta fotona. Om man nu vill det! 

Dom kan kössa mig någonstans! 

Nu har jag ändrat mig igen, någon som är förvånad?! 

Näe, inte jag i alla fall! Och inte Hannes heller, han vände bara ryggen till och sa mm, nu sover han..

Denna gången handlar det om en säng, till Liam.

Jag är nöjd med den han har, han verkar själv också nöjd.

Tills vi stöter på kvällar som denna.

Idag har Liam frågat mycket efter mig och vid läggdags blivit jätte ledsen för att jag inte va hemma.

Och nu när jag kom hem, innan jag skulle lägga mig själv så skulle jag i vanlig ordning kika på honom, som vanligt va lampan tänd så jag gick in för att släcka den, då han vaknade!

Vilket aldrig har hänt förr, han tittade snabbt och när han såg att det va jag fick han världens leende på läpparna och sa mammaaa :) 

Det värmde såklart mitt hjärta, men efter det hade han svårt att somna om så jag fick sitta bredvid hans säng och glo för han har stenkoll på om jag är där eller inte.

Då som ni säkert förstår hade det varit mysigt att kunna lägga sig hos honom i sängen istället, betydligt mycket bekvämare också.

Så ja, en vanlig säng kanske 110cm bred så hade vi båda kunnat sova där.

Nej, jag är inte så tjock att jag inte får plats i den sängen han har, men den är inte så lång plus att verken han eller jag kan röra oss speciellt mycket vilket vi båda gör i sömnen. 

 

Då tänker ni säkert, ja men lägg honom i er säng då!! 

Men näää, en hund, en katt, två vuxna och ett barn, snart två, i vår säng. 

Nä, som sagt så rör vi oss en del i sömnen :) 

 

Så imorgon eftermiddag hade jag tänkt fjäska till mig en stor säng till lilleman, om jag säger att Johannes kan ligga där med honom mjuknar nog gobben och ger med sig, ett säkert kort! 

Sängshopping, jiihaa! 

 

Tradigt långt inlägg om en säng!

Men vad hade ni själva gjort? Stor eller liten

säng?

 

Titta, klart man vi krypa ner 😍

 

 

 

Det händer minsann inte varje dag att jag är uppe så här länge, vaken kanske, men sällan på något annat ställe än nerbäddad i sängen.

Men idag är det ju lördag, och jag sov middag, så jag känner mig ganska pigg och vaken trots att klockan är mitt i natten ;) 

 

Idag va vi och köpte vinterskor till Liam, jag känner mig så stressad över sånt när det är något som fattas så det känns skönt att ha det gjort. 

Vi hittade ett par Treksta på Team Sportia, valde mellan dom och ett par Viking, men efter mycket mätande och provande så kom vi (jag och personalen) fram till att Trekisarna satt bäst på Liams fot. 

Tydligen kan det va olika beroende på hur foten ser ut. 

Men ja, Liam va nöjd och ville allra helst gå ut med dom skorna på en gång, han va till och med villig att lämna sina gummistövlar, som annars är favvo skorna! 

Så nu är det bara overall som ska köpas, sen är jag klar!

 

Jag va precis inne och kollade till Liam, precis som alla andra kvällar, det visade sig att han hade somnat med lampan tänd så jag smög in för att släcka den, tyst som en mus! 

Tror ni inte att katten skulle springa in där just då för att leka? Hon är aldrig på hans rum annars för hon är inte speciellt glad för Liam. 

Vilket jag förstår eftersom han rätt som det är tycker att han kan dra henne i svansen.

I alla fall, retligt att hon skulle springa in där just när jag va så duktig på att smyga, sluta med att jag sprang runt och försökte få ut henne, smidig och tyst som en jävla elefant ;) 

 

Efterlängtad fredag, ledig och jag kunde sova ända till halv 5 inatt, lyx så det heter duga! 

Lite över 7 kom lillchefen upp med snutten i högsta hugg.

Lite puss o kram o välling sen har det varit full rulle hela förmiddagen tills han skulle sova igen, men inte ett dugg har jag fått gjort, man skulle kunna tro att vi har 4 schäfrar och 5 barn här hemma, så smutsigt är det. 

Ingen säng är bäddad och ingen disk är diskad, stackars Johannes att komma hem till detta ;) 

Tur att det inte är likadant varje dag!

Har jag förresten sagt att jag är ledig i helgen? Och har jag sagt att jag älskar att va ledig? 

Jag fick i alla fall inte semester den helgen vi skulle ha kalas för Liam, finns inte jätte mycket att göra åt saken mer än att gilla läget och planera om. 

Som tur är så förstår han inte att han fyller år än, så det är nog mest bara jag som blir besviken :) 

Fast o andra sidan så har jag bara fyra helger kvar att jobba, jippie!