Nu sitter jag här i köket och äter frukost igen, dock så är jag inte ensam denna gången för Tyson ligger och sover på stolen mittemot mig.
Och denna gången är det Liam som ligger i soffan och Hannes i sängen.
Har en trött familj..

I alla fall så råkade jag komma in på bloggar där det står om barn som är för tidigt födda.
Födda i v 21 och liknande och när jag ser på bilderna har jag svårt att tro att ett så litet barn faktiskt kan överleva.
Och vilket jobb dom har framför sig!
Det tar månader innan bebisen är så pass frisk att man ens kan få komma hem.
Och här har jag suttit och gnällt över att vi va tvungna att ligga på sjukhuset i sex dagar, tack vare mig dessutom, inte Liam.
Jag är extremt tacksam över att Liam kom ut till världen frisk och kry bara fem dagar för tidigt.
Men han är ändå mitt lilla mirakel och det kommer inte gå en dag i hans liv utan att jag ska berätta för honom hur mycket jag älskar honom!