10 Mars
I detta hemmet är det oftast mannen som gnäller, men nu är det faktiskt mig det är synd om!
Dock så trotsa vi förkylning, feber och ryggvärk och tog på Liam tjock-myströja och raggsockor över pyjamasen så fick han leka ute på balkongen.
Jag har tänkt på min jämförelse igår, och kokvinnan är ingen överdrift! För snart går jag som henne :(
Och för er som inte vet vem denna kvinna är så skänker jag en bild på henne här, titta och tyck synd om mig!
Dock så trotsa vi förkylning, feber och ryggvärk och tog på Liam tjock-myströja och raggsockor över pyjamasen så fick han leka ute på balkongen.
Det uppskattades och han lekte tills han storkna, sen sov han i tre timmar.
Fram emot eftermiddagen så fick jag utan att överdriva ont i varenda kroppsdel, så ja, nu kan ni tycka ännu mer synd om mig ;)
Hannes åkte iväg och köpte Cola och Ipren till mig, men jag har inte bestämt mig för ifall jag ska dricka det eller inte, jag har hållt mig ifrån det giftet i 1år..
Men när man är sjuk så får man väl trycka i sig gift? Ipren och cola, giftigare blir det knappast ;)
Och det är med lite skam jag säger att idag har jag faktiskt längtat lite i smyg på att klockan skulle bli 19 så att lilleman skulle sova, jag är trött, har ont och otroligt svårt att bära det lilla pyret.
Samtidigt kan jag inte säga nej för han är faktiskt också sjuk och då prioriterar jag som mamma honom och hans välmående först, kan också va därför jag mår som jag gör..
Jag är i alla fall väldigt tacksam för att Johannes har bra dagar nu, och för att han känner sig pigg, för utan honom hade jag haft svårt att klara mig igenom min ko.kvinne.period!
Just idag lider jag lite extra med alla ensamstående föräldrar som blir sjuka utan att ha någon hjälp. Stackars dom!
Yep, nu har jag klagat färdigt! så nu ska jag krypa ner i min varma säng med mirakel smörja på ryggen.
Fullproppad med diklofenak och Ipren så känner jag mig faktiskt ganska glad nu, trött men glad :)
Kommentarer
Trackback
