Att Liams dörr är öppen och stjärnan i hans fönsterkam är tänd. 

Jag är så jävla töntig som känner såhär, han är ändå 2 år och sover i princip alltid hemma.

Utöver ont i magen och lite ångest så har kvällen varit super mysig.

Vi har båda två kunnat sitta ner och äta i lugn och ro, sen efteråt sitta och prata utan att bli avbrutna av lilleman.

Jag va tvungen att sova middag innan idag för att orka hålla ögonen öppna, det fungerade men nu när jag precis lagt mig i sängen känner jag direkt hur ögonen korsas på mig.

Jag är trött! 

Imorgon när vi vaknat ska vi köpa med oss bullar och åka hem till mamma och pappa och äta frukost.

Jag längtar till Liam kommer och slänger sig i min famn! 

Så nu ska jag snart sova, hoppas på att natten fortsätter lika bra som kvällen och att Liam vaknar pigg och glad imorgon, han älskar sin mormor och morfar, men han tycker också om att sova hemma.

Hoppas precis som förra gången att han sover hela natten :) 

Min skatt ❤️