Lite surmulen gick jag upp och gjorde mat till henne och 05 la jag henne sovandes i bebiskorgen igen. 

Tror ni inte att jag i samma sekund hör en liten nysning utanför sovrumsdörren. 

Älskar mina barn över allt annat, men imorse va jag trött! 

Jaja, Liam fick krypa ner hos mig i sängen men han hade inga planer på att somna om.

Nu sitter jag i soffan med Moa på bröstet, hela familjen sover och jag är grymt irriterad över att det alltid är jag som ska va vaken. 

Har ont i huvudet och i stygnen och känner mig allmänt hopplös, men det går väl över. 

I fredags började Johannes jobba igen, det gick bra, en liten uppvärmning inför denna veckan som kommer. 

Det ska nog gå bra, men jag måste ändå erkänna att det är lite läbbigt att ensam ta hand om två barn med helt olika behov. 

I fredags tillexempel skulle jag lägga Liam för att vila middag, då grät dom båda två samtidigt och det slutade med att Liam fick komma upp igen och medan jag kissade hade jag Moa i bilstolen på golvet framför mig och Liam stod och drog av toa papper till mig.. 

Det får mig att undra hur min kusin hinner med att sköta 6 barn samtidigt? 

Fast o andra sidan är det inte så himla farligt, det är bara en vanesak för både mig och Liam och vi har ändå kommit in i det ganska bra tycker jag. 

Så fort jag inte har ont längre alls tror jag dessutom att det kommer fungera ännu bättre, då blir det middagsvila i vagnen medan jag traskar bort mina överflödiga kilon :) 

Nu tänker jag nog väcka mina sömnproppar så vi får lite lugn och ro ikväll också, sen ska middagen göras men frågan är vad vi ska äta?! 

Varför är det samma visa varje dag? Måste verkligen göra en matlista så vi slipper diskutera mat varje dag ;)