Inte alls för att jag vill ha fler barn utan för att hon alldeles nyligen fått uppleva den obeskrivliga känslan som bara flödar över en när en bebis som bott inuti dig kommer ut, du får "träffa" den för första gången och i detta fallet (precis som med Moa) visste hon inte vad det var för kön. 

Nyfikenhet, glädje, kärlek, lycka - alla bra känslor på en och samma gång. DET är jag avundsjuk på, den känslan glömmer man aldrig bort och vill nog för alltid få uppleva den igen även om man bara har 1 eller 10 barn. 

En sak är säker och det är att OM vi får fler barn ska vi inte kolla könet på det heller. Jag ångrar verkligen inte att vi kollade det när vi väntade Liam, men under graviditeten med Moa höll jag på att slita av mig håret av nyfikenhet trots det var det ändå så himla roligt med den överraskningen då hon kom upp på mitt bröst. 

Efter att ha försäkrat mig om att hon mådde bra var det första jag sa efter att hon kommit ut "är det en flicka eller pojke?"

En sköterska svarade mig med ett lurigt leende "det får du se" .. 

Kalla mig töntig, men jag älskar att drömma mig bort till dom två dagarna då mina barn föddes, det var så hemskt samtidigt som det var det bästa jag varit med om.